torsdag 7 april 2016

En liten dikt

Utan Hörisar
Lyssnar på Tinnitusljudet,
det är dag, det är ljust.
Ljudet liknar frysarnas oväsen,
inte så farligt,
bara att frysen är inte i köket, källaren, förrådet
utan inne i huvudet.

Lever i en egen bubbla, ensamhet, 
hör ljuden närmast mej 
som kaffekoppen jag ställer ner på bordet.

Det är aldrig tyst, olika ljud som toner
från olika blåsinstrument, knackningar, röster,
det är natt, det är mörkt
känner rädsla,
inte så farligt,
det är ingen som spelar, ingen som knackar, 
inga som pratar utanför sovrummet
utan det är inne i huvudet.

Tar på mej Hörisarna
bubblan spricker, det känns underbart
känner glädje.
Det finns hopp, tänker på familjen, vänner, släktingar.   
Inte en dag utan dessa två apparater. Tack för att de finns!
Dikten skrivet av mej Annelie/bloggerskan                     

1 kommentar: